EU: Broad economic policy guidelines III

The multilateral surveillance of member states’ economic policies underwent few changes in the Constitutional Treaty, when compared to the draft Constitution. The substantial changes concern qualified majority voting (paragraph 4).

In the Treaty establishing a Constitution for Europe, signed by all, but approved internally by 18 member states before it stalled, the introductory provisions on economic policy were located in Part III ‘The policies and functioning of the Union’, Title III ‘Internal policies and action’, Chapter II ‘Economic and monetary policy’, Section 1 ‘Economic policy’.

Article III-179 is found in OJ 16.12.2004 C 310/76-77:

Article III-179 Constitution

1. Member States shall regard their economic policies as a matter of common concern and shall coordinate them within the Council, in accordance with Article III-178.

2. The Council, on a recommendation from the Commission, shall formulate a draft for the broad guidelines of the economic policies of the Member States and of the Union, and shall report its findings to the European Council.

The European Council, on the basis of the report from the Council, shall discuss a conclusion on the broad guidelines of the economic policies of the Member States and of the Union. On the basis of this conclusion, the Council shall adopt a recommendation setting out these broad guidelines. It shall inform the European Parliament of its recommendation.

3. In order to ensure closer coordination of economic policies and sustained convergence of the economic performances of the Member States, the Council, on the basis of reports submitted by the Commission, shall monitor economic developments in each of the Member States and in the Union, as well as the consistency of economic policies with the broad guidelines referred to in paragraph 2, and shall regularly carry out an overall assessment.

For the purpose of this multilateral surveillance, Member States shall forward information to the Commission on important measures taken by them in the field of their economic policy and such other information as they deem necessary.

4. Where it is established, under the procedure referred to in paragraph 3, that the economic policies of a Member State are not consistent with the broad guidelines referred to in paragraph 2 or that they risk jeopardising the proper functioning of economic and monetary union, the Commission may address a warning to the Member State concerned. The Council, on a recommendation from the Commission, may address the necessary recommendations to the Member State concerned. The Council, on a proposal from the Commission, may decide to make its recommendations public.

Within the scope of this paragraph, the Council shall act without taking into account the vote of the member of the Council representing the Member State concerned.

A qualified majority shall be defined as at least 55 % of the other members of the Council, representing Member States comprising at least 65 % of the population of the participating Member States.

A blocking minority must include at least the minimum number of these other Council members representing more than 35 % of the population of the participating Member States, plus one member, failing which the qualified majority shall be deemed attained.

5. The President of the Council and the Commission shall report to the European Parliament on the results of multilateral surveillance. The President of the Council may be invited to appear before the competent committee of the European Parliament if the Council has made its recommendations public.

6. European laws may lay down detailed rules for the multilateral surveillance procedure referred to in paragraphs 3 and 4.

***


The Swedish government memorandum ‘Fördraget om upprättande av en constitution för Europa’ (Utrikesdepartemetet, Departementsserien (Ds) 2004:52, december 2004), page 238, described the differences between current practice and the Constitutional Treaty in the following terms:

“Det konstitutionella fördraget innebär inte några genomgripande förändringar i regelverket eller i fördelningen av befogenheter på det ekonomisk-politiska området. Antagandet av de allmänna riktlinjerna skall fortfarande ske på samma sätt som tidigare, med den skillnaden att endast euroländerna får rösta om de rekommendationer som riktar sig till dessa länder (artikel III- 194).

En viss förskjutning görs dock i riktning mot mer inflytande för kommissionen. Bestämmelserna syftar till att säkerställa genomförandet av medlemsstaternas åtaganden. Kommissionen skall till exempel få möjlighet att utfärda den första varningen till en medlemsstat som inte bedöms efterleva de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Rådet kommer dock, på samma sätt som i dag, med kvalificerad majoritet och på rekommendation av kommissionen, kunna besluta om att lämna den berörda medlemsstaten de rekommendationer som behövs. Skillnaden gentemot nuvarande bestämmelser är att den berörda medlemsstaten inte får delta i detta beslut (artikel III-179).

Om kommissionen bedömer att en medlemsstat har ett alltför stort underskott lämnar kommissionen i dag en rekommendation till rådet att slå fast detta. Enligt det konstitutionella fördraget kommer kommissionen istället att lämna ett förslag i denna fråga. Denna skillnad innebär att rådet, för att ändra innehållet i förslaget från kommissionen, måste uppnå enhällighet om ändringsförslaget. Vid en rekommendation från kommissionen, såsom fallet är i dag, har rådet möjlighet att ändra texten med kvalificerad majoritet.”

The Swedish government remarked that the differences are not profound, but the Commission is given some additional means to ensure compliance. The Commission could issue a first warning to a member state. Instead of a recommendation, as currently, the Commission would make a proposal concerning oversized deficits, which would mean that the Council would have to be unanimous if it wanted to disregard the proposal.

***

The government of Finland was a bit more specific in its description of Article III-179 of the Constitutional Treaty. The Finnish ratification bill ‘Hallituksen esitys Eduskunnalle Euroopan perustuslaista tehdyn sopimuksen hyväksymisestä ja laiksi sen lainsäädännön alaan kuuluvien määräysten voimaansaattamisesta’ (HE 67/2006 vp), page 182─183, mentioned the Commission’s power to warn and it explained the new voting rules:

”III-179 artikla, jossa määrätään unionin ja jäsenvaltioiden talouspolitiikan yleislinjojen laatimisesta sekä taloudellisen kehityksen valvomisesta, vastaa pääpiirteittäin SEY 99 artiklaa.

Artiklan 4 kohdan mukaan neuvosto voi antaa jäsenvaltiolle suosituksia, mikäli sen talouspolitiikka ei ole unionin asettamien yleislinjojen mukaista. Uutta on se, että komissio on saanut yksin valtuudet antaa jäsenvaltiolle varoituksen. Myös määräykset neuvoston päätöksentekomenettelystä kyseisissä asioissa ovat uusia. Kun neuvosto päättää suosituksista, asiassa osallisena olevan jäsenvaltion edustaja saa osallistua keskusteluun, mutta hänellä ei ole äänioikeutta.

Artiklassa on määritelty erikseen, miten määräenemmistö saavutetaan kyseisissä tapauksissa. Määräenemmistöön tarvitaan vähintään 55 prosenttia äänioikeutettujen neuvoston jäsenten äänistä. Artiklan mukaan näiden neuvoston jäsenten tulee myös edustaa vähintään 65 prosenttia äänestykseen osallistuvien jäsenvaltioiden väestöstä. Tämä 65 prosentin vaatimus ei ole kuitenkaan ehdoton, koska päätöksenteon estävään määrävähemmistöön tarvitaan äänioikeutettuja jäseniä, jotka edustavat yli 35 prosenttia jäsenvaltioiden yhteenlasketusta väestöstä lisättynä yhdellä jäsenellä. Jos tämä vaatimus ei toteudu, katsotaan määräenemmistö saavutetuksi edellyttäen että 55 prosenttia neuvoston äänioikeutetuista jäsenistä puoltaa esitystä.”

The same remarks can be found in Swedish, in ’Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen (RP 67/2006 rd), page 186─187:

“Artikel III-179, där det bestäms om utarbetandet av allmänna riktlinjer för unionens och medlemsstaternas ekonomiska politik samt om övervakningen av den ekonomiska utvecklingen, motsvarar i stora drag artikel 99 I EG-fördraget.

Enligt artikel III-179.4 får rådet lämna en medlemsstat rekommendationer, om dess ekonomiska politik inte är förenlig med unionens allmänna riktlinjer. Nytt är att kommissionen ensam har fått befogenheter att varna medlemsstaterna. Även bestämmelserna om rådets beslutsförfarande i dessa frågor är nya. När rådet beslutar om rekommendationer får en företrädare för den berörda medlemsstaten delta i diskussionen, men han har inte rösträtt.

I artikeln bestäms särskilt hur kvalificerad majoritet uppnås i dessa fall. För kvalificerad majoritet krävs minst 55 % av rösterna från de röstberättigade rådsmedlemmarna. Enligt artikeln skall dessa rådsmedlemmar också företräda minst 65 % av befolkningen i de medlemsstater som deltar i omröstningen. Detta krav på 65 % är ändå inte ovillkorligt, eftersom det för en blockerande minoritet krävs ett antal röstberättigade medlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem. Om detta krav inte uppfylls, skall kvalificerad majoritet anses vara uppnådd förutsatt att 55 % av de röstberättigade rådsmedlemmarna förordar förslaget.”

***

For a short comment in German, see for instance Klemens H. Fischer in ‘Der Europäische Verfassungsvertrag‘ (Nomos, Stämpfli & Manz, 2005), page 309, where he mentions „zwei neue Unterabsätze, die QM und SQM betreffen“ as well as the following two new elements, „Recht der Vervarnung durch die Kommission“ and „Aussckluss des betroffenen Mitgliedstaates bei der Abstimmund im Rat“.



Ralf Grahn