Inledningsvis skulle Europeiska gemenskapen verka i Strasbourg, men inom ett år skulle parlamentet besluta om säte för Europeiska gemenskapens (1953) institutioner. Institutionernas säte(n) hade underkastats gemenskapens exklusiva jurisdiktion (ett europeiskt Washington, D. C.) (artikel 100).
Inre ordning
Medlemsländerna kunde begära hjälp av europeiska verkställande rådet för att trygga landets samhällsordning och demokratiska institutioner. Genom gemenskapslag, som krävde enhälligt förord av ministerrådet, kunde gemenskapen fastställa grunderna för ingripanden på eget initiativ (artikel 104).
Tillämpningen av gemenskapslagstiftningen
Medlemsstaterna åtog sig att vidta behövliga åtgärder för att trygga tillämpningen av gemenskapens lagar och beslut samt att avhålla sig från alla åtgärder i strid med stadgan (artikel 105).
Verkställande rådets och domstolens beslut var verkställbara i medlemsstaterna enligt nationellt förfarande men utan prövning av innehållet (artikel 106).
Europarådet
Förhållandet mellan Europeiska gemenskapen och det mellanstatliga Europarådet skulle fastställas i ett protokoll till stadgan (artikel 107).
Ändring av stadgan
Europeiska verkställande rådet, en av parlamentets kammare eller en medlemsstat kunde föreslå en ändring av stadgan. Verkställande rådet skulle då inleda ändringsförfarandet (artikel 110).
Det fanns tre olika procedurer för en reform av stadgan:
1. En ändring av gemenskapens behörighet i förhållande till medlemsstaterna eller en ändring av individens rättigheter och de grundläggande friheterna krävde ett enhälligt förord av ministerrådet samt godkännande av både gemenskapens och medlemsstaternas parlament (artikel 111).
2. Om förhållandet mellan gemenskapens institutioner eller fördelningen av behörighet mellan dem eller garantierna åt medlemsstaterna rörande institutionernas sammansättning eller verksamhet ändrades, krävde verkställande rådets lagförslag enhälligt förord av ministerrådet och godkännande av parlamentet (artikel 112).
3. Övriga ändringar av stadgan förutsatte att verkställande rådets lagförslag godkändes av parlamentet (artikel 113).
Domstolen skulle avgöra tvister om rätt förfarande för att ändra stadgan (artikel 114).
Ändringar rörande försvarsgemenskapen
Om fördraget om Europeiska försvarsgemenskapen ändrades rörande förpliktelserna om ömsesidigt bistånd skulle ändringarna träda i kraft först efter avtal med Storbritannien eller de berörda medlemmarna i Atlantpakten (artikel 115).
Utvidgning
Europeiska gemenskapen var öppen för medlemmar i Europarådet och andra europeiska stater som tryggade de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Verkställande rådet skulle fastställa författningen efter förord från ministerrådet och parlamentets godkännande. Anslutningsakten skulle ratificeras av den nya medlemsstaten (artikel 116).
Fördragsform
Stadgan var ett internationellt fördrag som skulle ratificeras av alla medlemsstater för att träda i kraft.
---
Förslaget till stadga för Europeiska gemenskapen 1953 har kallats den första grundlagen för Europa. I fortsättningen analyserar jag de mellanstatliga och övernationella (federala) dragen i förslaget till konstitution och behandlar det mottagande stadgan fick.
Ralf Grahn
Saturday, 4 August 2007
Gemenskapens system (in Swedish)
Labels:
constitution,
democracy,
EU,
Europe,
federalism,
history,
law,
politics
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment
Due deluge of spam comments no more comments are accepted.
Note: only a member of this blog may post a comment.