Sunday, 29 July 2007

Federalism (in Swedish)

Europeiska unionen kräver demokrati av medlemsländerna, men unionen själv är inte demokratisk.

Europeiska unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna (artikel 6.1 i EU-fördraget). Enligt artikel 49 och de kompletterande Köpenhamnskriterierna förutsätter medlemskapet bland annat demokratiska institutioner i medlemsländerna.

Motstridigt nog körs principerna om frihet, demokrati och de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen över på unionsnivå.

I stället för att basera unionen på dess medborgare har medlemsstaternas regeringar placerat sig själva mellan unionen och medborgarna. Som ”herrar över fördragen” har regeringarna åstadkommit en mycket komplicerad organisation där de politiska ansvarsförhållandena är oläsliga för vanliga medborgare (och för sakkunniga).

Konstruktionen har feodala drag. De viktigaste frågorna är de där unionsmedborgarnas direkt valda representanter har minst att säga till om och där domstolskontrollen saknas eller är svag. Till följd av regeringarnas bromsande finns det betydande demokratiska underskott, särskilt på de områden som har en avgörande betydelse för vår gemensamma framtid.

Det finns de som påstår att ett federalt Europa är en igensnöad utopi. Jag tror de har fel.

Dels är principerna om enhälliga beslut och vetorätt i längden ohållbara på ett praktiskt plan, dels är det i längden oförsvarligt att åsidosätta unionens medborgare som källan för legitimitet.

I det långa loppet kommer Europeiska unionens medborgare att inse att de vill förverkliga folksuveräniteten också på unionsnivå. Det kan ta tid och det kan kräva ett nytt förbund av föregångare, men det enda sättet att ge EU demokratisk legitimitet är att basera unionen på medborgarna. Alleuropeiska frågor avgörs på unionsnivå.

Detta ger möjligheter till en kort, klar och redig grundlag som är begriplig för invånarna. . Grundlagen kan vara kort, eftersom den inte behöver innehålla oändliga kompromisser i substansfrågor, utan kan nöja sig med att ange de grundläggande principerna och institutionella lösningarna.

Folkviljan kanaliseras via förbundets parlament som stiftar lagarna och övervakar den verkställande makten. Sakfrågorna avgörs i stöd av resultatet i valet till Europaparlamentet. Domstolen kontrollerar lagligheten.

Rätt frågor avgörs på rätt nivå. Det är det som menas med ett federalt system.

Det skulle inte uppstå sådana absurda situationer som nu, då en europeisk grundlag kan förkastas genom förment demokratiska, separata nationella folkomröstningar med oinskränkt sabotagerätt för varje ”valdistrikt”.

Å andra sidan kunde kanske en handlingskraftigare union koncentrera sig på väsentligheterna och återföra en del särskilt irriterande frågor närmare medborgarna.

Unionsmedborgarnas väg till emancipation går kanske långsamt, men den kan inte gå bakåt. Den måste gå framåt.

Federalismen är den stora olösta framtidsfrågan för vår europeiska demokrati, det fält som ännu väntar att röjas. Därför finns det skäl att intressera sig för de federala frågeställningarna, särskilt där erfarenheterna är begränsade (i enhetsstaterna). Därför följer ett urval litteratur för de intresserade.

Ralf Grahn


Litteratur:

Patricia Bauer & Helmut Voelzkow (Hrsg.)
Die Europäische Union – Marionette oder Regisseur?
VS Verlag, 2004
(Sprattelgubbe eller självständig politik av EU; vetenskaplig genomlysning av vissa politikområden)

Alexander Hamilton, James Madison & John Jay
The Federalist Papers
Edited by Clinton Rossiter with an introduction and notes by Charles R. Kesler
Signet Classic, 2003
(Tillgänglig utgåva av det amerikanska federala statsskickets klassiker)

James Madison, Alexander Hamilton & John Jay
The Federalist Papers
Edited by Isaac Kramnick
Penguin, 1987
(Tillgänglig utgåva av det amerikanska federala statsskickets klassiker)

Beate Kohler-Koch, Thomas Conzelmann & Michèle Knodt
Europäische Integration – Europäisches Regieren
VS Verlag, 2004
(EU som politiskt system; deltagande och demokrati; lärobok)

Olof Petersson
Federalism
SNS Förlag, 2004
(En kort inledning i pocketformat)

Michael Piazolo & Jürgen Weber (Hg)
Föderalismus
Leitbild für die Europäische Union?
(Diskussion om europafederalismen)

Tapio Raunio
Liittovaltiot
Federalismin teoria ja arki
Gaudeamus, 2002
(Introduktion till federalismen)

Dusan Sidjanski
Per un federalismo europeo
Una prospettiva inedita sull’Unione europea
Franco Angeli, 2002
(Belyser europafederalismen; originalspråket för boken är franska)

Jouko Wakonen
The prospect of federalism in Europe
Jean Monnet Centre, University of Turku, 2000

Kalypso Nicolaidis & Robert Howse (Eds)
The Federal Vision
Legitimacy and Levels of Governance in the United States and the European Union
Oxford University Press, 2001
(Vetenskapliga jämförelser mellan USA och EU)